250118 – Arsenal v Aston Villa 2-2

Arena: Emirates Stadium
Match: Premier League
Publik: 60 067
Målen: 1-0 (35) Gabriel Martinelli, 2-0 (55) Kai Havertz, 2-1 (60) Youri Tielemans, 2-2 (68) Ollie Watkins
Matchens lirare: Gabriel Martinelli

Arsenal behövde vinna mot Aston Villa för att inte tappa mark till Liverpool.
Det fick åt helvete.
För allt går fasen emot oss den här säsongen.

Det var ännu kallare den här lördan i norra London. Sen kick off betydde noll stress så det fick bli en jobb/slappar-morgon. Klockan var över två när masade oss ut och knallade ner till Woodbine.
Bra med folk som vanligt.
Men Malin, Larra, Anna och Martin hade ett bord som vi snikade in oss på och där kunde vi ta ett par kalla som uppladdning.
Det kändes dock att vi hade varit i England ett tag nu så det var inget större festsug.

I god tid lämnade vi puben och knallade ner till Emirates. Jag skulle ha nachos – som jag inte fick på derbyt. Block 25 den här gången och där finns mexikanskt käk och cider.
Sen gick vi ner och sjöng.
Det var lite matt stämning efter att Liverpool avgjort sent borta mot Brentford.
Men Arsenal var bra och satte hög press från början. Det gav utdelning efter 35 minuter när Gabriel Martinelli skyfflade Leo Trossards inlägg.
Men ledningen borde hade varit större i paus. Jag pallade inte gå ut för en bira så jag satte mig ner och surfade en stund istället.

När Kai Havertz satte 2-2 tio minuter in i andra så kändes det klappat och klart. Tre viktiga poäng var på kontot.
Men Villa ville annat.
Och på åtta minuter kom man tillbaka i matchen. Först genom Youri Tielemans och sedan genom Ollie Watkins.
Det var under de tio minuter i matchen som The Gunners var dåliga.
Sista 20 blev en ensidig jakt på ett segermål. Det kom också. Men målet VAR-ades bort för hands – en hands som var mycket tveksam. Men ingen är förvånad.
Mikel Merino träffade stolpen också på stopptid. Det var en sådan match.

Vi samlade ihop oss och knallade ut. Vi skulle till nån ny pub norr om Tollington. Vi knallade ut på Hollowat Road och uppöver. Ett par tusen steg, som det kändes som, senare kom vi fram till The Swimmer at the Grafton Arms.
Nån Villalallare spelade mangas vi baren när jag skulle beställa. Vi satte oss ut och snackade skit. En bra stund.
Sen skulle de stänga och då gick vi in för en sista innan vi knallade ner till Donken och köpte med oss käk hem.
Den färdades med buss.
Rimligt en miserabel dag som denna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *