Arena: Färila IP
Match: Division 5 Hälsningland
Publik: 180 (det va lätt 300 där)
Målen: 1-0 (86) Yu Than
Matchens lirare:  Dennis Andersson, FIF

Vilken folkfest.
Vilken usel fotbollsmatch.
Välkommen till Färila.

Glada och belåtna lämnade vi Delsbo och åkte inåt i landet. Nu var det över två timmar till nästa match – i Färlila – så det fanns gott om tid för sightseeing.
Det började i Ljusdal där det vankades lunch.
Drog iväg ett meddelande till Backevik som har bra känningar i de här trakterna och han tipsade om grillen borta vid Bilia. Oerhört skeptiska parkerade vi bilen och klev in på nån kombo av grill och asiatisk restaurang.
Men de skulle tydligen steka korven på alla sidor.
Det var liksom hela grejen.

Uffe dissade korven och gick på ägg och bacon. Och potatis. En jävla massa stekt potatis. Det var så mycket att de gode Uffe nästan blev pressad av portionen.
Jag däremot fick in en tallrik med tre kulor mos, en styckad korv, dock stekt på båda sidor. Och lite dillkrydda.
Det var så sorgligt att det var komiskt.
Tre tuggor senare var jag klar. Då hade Uffe två kilo stekt potatis kvar.
Mer humor.

Jaja, långt ifrån nöjda åkte vi upp och kollade bandyplan och den imponerande Älvvalen. Hälsinglands fotbollsplaner är det helt klart klass på.
Sen tog vi ”fel sida” Ljusnan.
I korsningen vid bron i Färila såg vi att det inte alls var långt till Föne.
Något som märktes tydligt på parkeringen när vi kom fram till Färila IP – som ligger borta i Ygskorset.
Proppfullt med bilar och massa folk.
På en division 5-match.
Kul.

50 spänn i entré. Uffe satte direkt kurs mot kiosken där jag såg att de hade några jubileumshäften, men varken damerna i luckan eller herrarna i entrén kunde förse mig med någon tidning.
Uffe fick däremot fika.
När vi knallade bort till sidan med läktaren kändes linjedomaren bekant. En snabb koll visade att det mycket riktigt var Johnny P Sundberg som dömde i Delsbo.
Jag fick då svar på hur han såg på en varningssituation i den tidiga matchen – och det ska sägas att det här var en riktig profil.

Efter en stund satte vi oss på läktaren men där var det så innihelvete med flygmyggor så vi gav upp rätt snabbt. Det var väl ungefär samtidigt som bänkgrannen öppnat sin andra 7,2:a.
Färila rapporterade att det var 180 personer på plats men när jag räknade de på den andra sidan under första halvlek kom jag förbi 200. Sen satt säkert 100 till på läktaren så jag skulle uppskatta publiksiffran till runt 350 vilket är oerhört imponerande på en division 5-match.

Tyvärr va matchen direkt undermålig. Färila skulle bli klara för division 4 redan nu om de vann, men det var segt och fegt. Och 0-0 länge, Vi satte oss vid klubbhuset i andra och när vi nästan hade gett upp med fem minuter kvar kom 1-0.
Hemmafansen smällde då av en laddning rökbomber.
Vi knallade ut och kunde konstatera att Färila IP också var en angenäm IP.
Läktare, bra entré, fin gräsmatta, bra kiosk och mycket folk.
Många getingar i betyg.

Vi skulle nu köra den korta biten över Gittertjärn till Järvsö där vi hade bokat in oss på Bergshotellet. Det var inte tight med tid men Arsenal började 18.30 men Jansson gjorde ett fint jobb igen.
Efter att vi inte fick bära upp våra öl till hotellet, det var personalen tvunget att göra, så kunde vi njuta av Arsenal v Fulham och tre nya poäng.
Vi firade en kanondag och ännu en seger med regnbågsromspizza och lokala ostar.
Sen stämplade vi ut nöjda.