Arena: Alsjövallen
Match: Division 5 Gästrikland
Publik: 30
Målen: 1-0 (9) Emil Jonsson, 1-1 (25) Tim Stjernlöf, 2-1 (42) Daniel Westberg Åhrlin, 2-2 (66) Liam Palm, 3-2 (77) Jack Murén, 3-3 (90) Isac Niva
Matchens lirare: Tim Stjernlöf, HIF

Vissa kvällar blir bättre än andra.
Den här var en sådan.
Alsjövallen i Åshammar är verkligen en pärla i groundhoppingdjungeln.

Jag skulle spendera veckan i Dalarna då min nya bil skulle in på reparation. Då finns det utrymme för lite utsvävningar på groundhoppingfronten.
Men det krävdes en liten resa den här kvällen för att få in en ny arena.
Hade lockat med mig Filip som kom från Järna vid fyrarycket. Sen körde vi Tiguanen till Falun där de i dagarna två skulle se över katalysatorn. Med mig ut från bilfirman fick jag nycklarna till en sprillans ny Passat.
Mamma mia.
Som alltid är det ju ett mindre drama att sätta sig i en sån kärra och försöka köra iväg. Det fanns en stor skärm men ingen växelspak. Det var massage i ryggen och när jag väl hade kommit iväg från parkeringen ryckte bältet till. Halvt livrädd trodde jag det satt nån bak och ryckte, men det var tydligen en säkerhetsfunktion.
När vi skulle ut ur Falun var det som ett disco i bilen. Den ryckte när jag bytte fil och tjöt när jag körde 86 på 80-väg.
Nya bilar är fina, men det fan ingen större körglädje kvar …
Man får stänga av var och varannan funktion för att inte bli galen.

Målet för den här kvällen var Åshammar, ett litet samhälle nordväst om Sandviken. E16 en bit med andra ord. Finns inte ett smack och se bortsett från lugubra Hofors där Filip sett Kalle Moraeus en gång. I Kungsgården skulle vi av och där körde jag fel – trots världens största GPS som jag inte kollade på. Men en snabb vändning senare var vi på rätt kurs igen och kunde puttra upp till lilla gästrikiska samhället vid sjön Alsjön.
Kanonväder och varmt.
Fotbollsplanen ligger vid sjön och heter således logiskt Alsjövallen.
Den kan rekommenderas å det varmaste.
Riktigt fin. Snuddande nära en femma i betyg.

Det var ingen entréavgift initialt, så efter att Filip njutit av vändkorsen knallade vi in för att kolla kioskläget. På andra kortsidan nere vid sjön fanns förhoppningar om en dricka och en korv för där var klubbhuset. Snabbt blev vi varse att här fikar man i paus och gubbarna hade inget klart nu, även om jag lyckades få med mig en dricka från ett av förråden.
Det tackade man för.

Vi satte oss på den lilla träläktaren i första. Bottenmöte i femman mellan jumbon Åshammar och nästjumbon Hille. Det skulle visa sig kvitta för det var en händelserik och bra fotbollsmatch på en inbjudande grön gräsmatta.
Entrépengen (30:-) fick nu swishas in.
Hemmalaget öppnade bäst och tog ledningen i den nionde minuten. Gästerna kunde kvittera mitt i halvleken efter ett rätt så tveksamt ingripande av Åshammarskeepern och precis före vilan kom 2-1 när ett till synes klent inlägg blev perfekt och Daniel Westberg Åhrlin kunde nicka in ledningsmålet.

Nu hade gubbarna dukat upp fikabordet på kortsidan. Kaffe och rulltårta fanns på menyn. Billigt och anständigt. Vi tog ståplats i andra och allt pekade på bortaseger när ett tröttkört hemmalaget släppte in 2-2 med 25 kvar.
Men de repade nytt mod och tog ledningen igen i den 77:e minuten. Tyvärr för Åshammar skulle den olycklige Lööf i hemmakassen bli centralfigur på slutet.
När han skulle skicka iväg en boll lyckades han inte bättre än att han träffade Isac Niva i Hilles andralag. Bollen träffade så illa, eller bra, att den for tillbaka mot målet i en hög och perfekt båge och in.
3-3.
I matchminut 90.
Utslagna hemmaspelare deppade när vi knallade mot bilen.

Nu hade solen gått ner och snabbt som satan blev det mörkt. Vi valde att köra över Svärdsjö hem. Sen middag på Max i Falun innan det blev motorvägen till Borlänge. Sen testade vi de automatiska hellysena på bilen på rikssjuttian till Djurås.
Tackade Filip för en kanonkväll i Gagnef och gick in och kollade padel.