Arena: Norrbyliden
Match: Division 5 Västmanland
Publik: 69
Målen: 0-1 (23) Zach Hemington, 1-1 (44) Tobias Stenkvist, 2-1 (46) Eric Boström, 3-1 (48) Eric Boström, 4-1 (51) Hampus Hammarbäck, 5-1 (66) 6-2 Mostafa Hosseinzadeh, 6-1 (72) Mostafa Hosseinzadeh, 7-1 (88) Samuel Sillén
Matchens lirare: Leon Andersson, NSK
Sista arenan i division 5 i Västmanland.
Norrbyliden kliver in på länets topplista.
Det här var klass rakt igenom.
Jag hade tid för bilinlämning i Falun på tisdagen, då fanns det utrymme för lite utsvävningar den här söndan när jag skulle köra från Västerås till Gagnef.
Lägligt nog spelade två av Västmanlandsklubbarna som jag inte sett hemma på samma dag.
Spelschemat var dessutom perfekt för att plocka både Norrbyliden och Malmheden.
Jag började mellan Sala och Heby.
Kick off var klockan 13.00 och med fem minuter till godo sladdade jag in med Tiguanen. Gräsväg sista biten. Norrby SK krigar i toppen av division 5. IFK Ekberga i mitten.
Norrbyliden är på många sätt en fantastisk anläggning. Jag började med att swisha in mig (50:-), sen knallade jag upp till fiket i hopp om lite tilltugg till den första halvleken.
Hade planer på en korv, men bröden var inte varma så jag väntade. Istället fick jag med mig en hemgjort hallon- och jordgubbspaj med vaniljsås och en kopp java.
Världsklass rakt igenom.
Slog mig ner på en av bänkarna bredvid läktaren i första. Varmt och skönt. Hemmalaget var totalt överlägset och skapade chans på chans. Men ribban, stolpen och gästernas eminente keeper Axel Blomgren stod i vägen för allt.
Och mitt i värsta Norrbypressen blixtrade Ekberga till och kontrade snyggt in 0-1 genom rappe Zach Hemington.
Hemmachanserna blev färre efter det här, men de lyckades ändå kvittera innan vilan.
1-1.
Ett mer rimligt resultat hade varit något i stil med 6-1.
Innan matchen lockade tjejerna i kiosken med att de hade mos och korv. Mos! Det är sannerligen inte ofta man kan få det serverat på en fotbollsmatch.
Allra minst i division 5.
Men mosmaskinen från Åkravallen stod där redo för att jobba och jag var inte omöjlig.
Så för 25:- fick jag med mig en finfin mosbricka in till andra halvlek.
Nu höll den på att stryka med direkt när jag knallade bakom Ekbergamålet och Norrby gick på knock direkt efter vilan. Som tur var träffade bollen överkanten på staketet och jag hann undan. Det är inte helt lätt att freda sig när händerna är fulla med käk – som Blomgren kommenterade i gästernas kasse.
Med träsked, vad fan är det för jävla påhitt by the way, slevade jag i mig käket samtidigt som jag fick se Norrby avgöra matchen på ett par minuter i starten av andra halvlek.
På sex minuter var det inte 1-1 utan 4-1 och det var game over deluxe.
Och sista 45 blev en ren och skär uppvisning, i både det ena och andra, av hemmalaget. Det kunde lätt ha blivit tvåsiffrigt, men det brändes för mycket för att Norrby skulle nå dit.
Istället stannade det vid 7-1.
Norrbyliden kan jag varmt rekommendera. En vacker anläggning ute i den västmanländska myllan. Snygg läktare med klubbnamnet i vitt och en förstklassig kiosk.
Mattan var överraskande lite torr.