Arena: Sola Arena
Match: Division 1 norra
Publik: 502
Målen: 0-1 (16) Kamil Dawid Dudziak, 1-1 (66) Lukas Rhöse, 2-1 (87) José Segura Bonilla
Matchens lirare: Kamil Dawid Dudziak, KB

Fotboll i Karlstad är som vanligt rena bluffen.
Det spelar ingen roll att det byggts en ny arena.
Själslösheten är ändå på max.

Det var en hektisk onsdag. Upp, fixa, spela padel och åka till farsan. Hade lyckats locka med honom på fotboll på kvällen trots rapporter om kyla och halvrisigt väder.
Körde raka spåret från Älvsjö till Filipstad där jag missade Posten, vars öppettider snart inte är några öppettider, med fem minuter. Med nytvättad bil körde jag över Lindfors till Sutterhöjden, men när jag klev ur var golf likväl smutsigt.
Ovärt.
Farsan vägrade trängas med folk så jag fick köra till Karlstad också.

Där har man bestämt sig för att avveckla Tingvalla. Den står kvar än, men sammanslagningsklubben, som bytt namn från Carlstad United till IF Karlstad Fotboll, huserar på nya Sola Arena – som är en friidrottsarena belägen i Råtorps södra delar.
Karlstad har ju som bekant aldrig haft någon större fotbollskultur.
Satsningen med Carlstad United blev, trots att man själva siktade på Champions League, rena floppen. Den här nya varianten, med Kjell Jonevret som tränare, är inte mycket bättre.
Laget parkerar i mitten av norrettan och väldigt få verkar bry sig.

Det är lätt att förstå varför. När vi hade parkerat golfen, självklart kostade det pengar att ställa bilen vid arenan som ligger typ mitt i ingenstans, så skulle de ha 150:- i entré.
150!!!
Jag betalade 155:- för att gå in på MFF-VSK.
Nu slapp jag en femtiolapp för gubben i entrén tyckte farsan såg gammal ut och poängterade att han minsann va pensionär. Innan hade en ytterst obekväm annan gubbe visiterat oss.
När vi knallat upp för trappen till den stora sittplatsläktaren på ena långsidan skulle de ha 70:- för en hamburgare och 30:- för en korv med bröd.
Irriterande dyrt.

Det fick bli en slät kopp java. Knallade bort till andra sidan av läktaren. Där fanns ståmöjligheter som var trivsamma, men kort därefter kommer hemmalagets ”klack” med trummor och allehanda andra störande instrument.
Horribelt oväsen.
Vi flyttade oss igen och satte oss närmare mitten.
Det ska sägas att arenan, även fast det är en friidrottsarena, är rätt så fin. Det ger en bra känsla att de byggt med mycket trä.

Karlstad Fotboll mötte den här kalla kvällen Karlberg på en gräsmatta som sannerligen inte så pigg ut. Och inte bjöd man upp till något större skönspel heller. I en ganska jämn första halvlek var det gästerna från Stockholm som ledde i paus när vi knallade runt ett varv och glodde lite.
Hemmalaget var klart bättre i andra.
Farsan frös och ville inte sitta så han stod uppe på läktaren. Därifrån fick han, och vi andra som var där, se en rättvis vändning. Kvitteringen kom mitt i andra halvlek och tre minuter före slutet satte anfallaren José Segura Bonilla 2-1. Det borde blivit 3-1 när Bonilla bara skulle rulla in bollen efter försvarsdräll, men skottet gick utanför det tomma målet.

Jag hajade inte till så mycket när speakern ropade ut att det var 502 personer där för det var svårt att se alla på sittplats. När jag kom hem och kollade igenom bilderna kunde jag konstatera att det också var en bluff.
Förvisso passande.
Skulle säga att det inte var en person mer än 200 där.
Två av dom, jag och farsan, var snabba ut och iväg. Handling på Maxi, vägen över Alsters Kyrka hem till Sutterhöjden där det var gott att peta i sig både lunch och middag på samma gång.