Arena: Emirates Stadium
Match: Champions League
Publik: 59 987
Målen: 1-0 (13) Kai Havertz, 2-0 (21) Gabriel Jesus, 3-0 (23) Bukayo Saka, 4-0 (27) Gabriel Martinelli, 5-0 (45+1) Martin Ödegaard, 6-0 (86) Jorginho (straff)
Matchens lirare: Martin Ödegaard

Först blev vi utslängda från rummet.
Sen gick Rodnys brillor av på mitten.
Och till sist slaktade Arsenal Lens.
Det var en händelserik onsdag i England.

Utvilade och taggade vaknade vi upp på den brittiska sydkusten och tog hissen ner för att avnjuta en bättre frukost. Vi kom lagom till de skulle stänga. I lugnan ro spisades ägg, bacon, bröd, bönor och en bättre kopp espresso. Man kan säga att vi var glatt ovetande när vi plåtade stranden innan vi åkte upp för att softa lite innan vi skulle ta tåget in till London.
Det var då det hände.
Telefonen på rummet började ringa.
Och då vet man att det aldrig är några positiva nyheter som ska förmedlas.

”Det är utcheckning klockan tio”, väste en otrevlig röst. ”Ni måste lämna rummet”.
10???
Har aldrig varit med om så usla utcheckningstider. Men det var bara att be om ursäkt för att man faktiskt ville vara på hotellet några timmar som man betalt för och rappa på.
En halvtimme sent lämnade jag tillbaka nyckeln i repan och fick ett halvt ont öga.
Sen knallade vi upp till stationen och bänkade oss på tåget till London.

Det skulle ju bli en ny lugn stund när Roddan plockade upp sin putsduk för att göra rent brillorna när bågen gick av på mitten. Pang sa det. Sen va dom glasögonen i två delar.
Vi klev av på Clapham Junction och skulle sedan knalla bort till Premier Inn där vi bokat in oss för natten.
Hutlösa priser inne stan gjorde att vi hamnade här.
Men också för att det va praktiskt rent geografiskt.
På vägen hittade Rodny en sån där klassisk engelsk butik som säljer allt. Det är grejer från golv till tak. Självklart hade dom superlim så att glasögonfadäsen kunde få ett slut.
När vi inte fick rummet, det var strömavbrott på hotellet, så kunde han i sin fåtölj limma ihop dom båda bitarna och på så sätt rädda det som räddas gick.

Nu hade klockan tickat på när vi knallade genom fina kvarter ner till Clapham Common. Därifrån kunde vi ta Northern Line in till Leicester Square för att joina upp på Thursday Club på Lamb & Flag.
Proppfullt och bra snack.
Som vanligt.
Men ölutbudet var klent den här gången så det fick bli svindyra Peroni.
Det var ganska lugnt uppe vid Arsenal när vi hade rundat av i Covent Garden och åkt norrut. Woodbine i vanlig ordning. Bättre bira, men bänkarna som finns ute är verkligen inte gjorda för människor.
När många avvek stannade vi rutinerat på en sista.

Jag firade min 200:e Arsenalmatch och vilken första halvlek spelarna bjöd på. Från våra platser på Clock End lower fick vi se Gunners fullständigt slakta stackars Lens som mest tyckte det var kul att elda bengaler.
Lyxade, dagen till ära, till det med en nachobricka i paus.
Rodny fick inte mycket av den för han hittade inte fram.
Andra halvlek blev mer än avslagen och inte förrän Jorginho satte 6-0 på straff i slutet hände något av större värde.

Lite överraskande gick vi in på Armoury efter matchen innan vi knallade ner till Brewhouse för en sista. Det hade blivit kallt och många hade åkt hem när vi sörplade i oss de sista dropparna.
Det fanns inte så mycket mer att orda om.
Dagen var slut.
Vi tog Victoria Line ner till Stockwell och bytte till Northern sista biten.
Lägligt nog hade Five Guys öppet när vi kom fram och ett sånt tillfälle missas som bekant icke. Det var för långt för att knata hem med käket så vi satt där själva i vår ensamhet och njöt innan vi gick sista biten till hotellet och stupade i säng.

Torsdag. Ny promenad ner till Clapham Junction. Tåg till Gatwick och Norwegian hem. Snö överallt när jag sa hej då till Roddan och tog bussen till Beta för att gräva fram bilen.
Sen bara in till jobbet och ta tag i veckans grejer.