Arena: Meadowbank
Match: Conference
Publik: 1 628
Målen: 1-0 (58) Tom Blair, 1-1 (89) Ethan Ebanks-Landell, 1-2 (90+6) Ian Henderson
Matchens lirare: Tom Blair

Säsongens första Londonresa.
Vi började i Dorking.
Med ett drama i Conference.

Det var tidigt den här lördagsmorgonen när jag styrde bort till Älvsjö för att plocka upp Ellström. Vi hade en fullsmetad Londonhelg framför oss – men först skulle allt trist klaras av.
Allt gick kanon fram till Arlanda. Och vi fick en först titt på den nya säkerhetskontrollen som var bland det mest effektiva jag sett. Sen tog det stopp.
Pierre garvade när han satte sig på SAS-kärran som skulle gå typ samtidigt när vi blev kvar i kabinen säkert trekvart innan vi lyfte. Personalbrist på Gatwick skylldes det på.
Och där rök vår tillgodotid.

Resan över gick ändå smärtfritt och med bra vind i seglen tog det bara knappa två timmar. Men den torskade tiden på Arlanda gjorde ändå att vi missade två på förhand aktuella tåg.
Med nytt sim-kort och frisk luft kom vi på ett tåg som gick strax före halv två mot Dorking.
Vi vände i Redhill och 25 minuter senare var vi framme. Grejen nu var bara att det var åtta minuter till kick off.
Och vi hade dryga tio att gå till Meadowbank.

Promenaden dit var rena nationalparksupplevelsen. Nu snackar vi så klart med engelska mått mätt. Men det fint där längs Pipp Brook som bäcken tydligen heter.
Solen strålade och det var finfin sensommarvärme i luften.
Ett par minuter sena kom vi fram – men vi kom inte in. Inget av våra kreditkort fungerade i kassan. Då testade vi fyra stycken när vi snällt fick förklara att det var fel på deras maskin innan vi blev skickade till huvudentrén.
Där gick det bättre.
Och vi kunde pynta in de 18 punden per skalle som krävdes. Inte helt billigt med en pundkurs på 14,30 …

Dorking Wanderers, bildad 1999, är en klubb som stadigt klättrat i seriesystemet. Inför säsongen 22/23 var man på Conferencenivå och där kämpar man på för tillfället.
Arenan – Medowbank – är en av seriens minsta och ocharmigt nog är det konstgräs. Något som alltid är en extrem besvikelse. Det var hyggligt med folk på plats den här lördagen och vi fick knalla runt ett varv för att hitta en plats vid räcket på bortre kortsidan.
Runt planen finns allsköns olika läktare i olika storlek och form. Utplacerade inte helt logiskt. Ena stod i hörnet och andra mitt på. Så är det på den här nivån.

Det var en ganska jämn match där Dorking under långa stunder var det bättre laget. Men det dröjde till den 58:e minuten innan 1-0 kom. Ellström stod och ville lägga spel på både det ena och det andra. Jag propsade på hemmaseger – vilket allt tydde på. Men ju längre matchen gick desto mer käkade sig Rochdale in i det hela.
Påhejade av kanske 150 supportrar i den mycket fina lilla bortaläkatren kvitterade man i ordinarie tids sista minut. Sen åkte hemmalagets Daniel Pybus ut.
Och efter flertalet hörnor och bra chanser kom 1-2 i sjätte tilläggsminuten.
Då var det tryck på bortasektionen.

Med solen på väg ner tackade vi för oss och knallade upp till stationen. Självklart stannade vi på första bästa puben för resans första pint.
Jag trodde dom drev med mig när dom skulle ha £14,60 för två Neck Oil och två små påsar med nötter. Men inflationen hade slagit hårt även på landsbygden söder om den engelska huvudstaden.
Det var bara att tugga i sig.
Men shit så god den var. Vi satt en bra stund och njöt i Lincoln Arms beer garden. Det kom in ett par rundor till innan vi gav upp och knallade ner till stationen ett stenkast bort.
Självklart köpte vi med oss ett par kir på tapp på tåget som på en knapp timme tog oss in till Waterloo. Sen Northern Line upp till Kings Cross.
Det fick bli en kanonmiddag på Five Guys.
Efterlängtat efter en lång dag.
Vi hade planer på att ta en avrundningspint på Northumberland Arms mittemot Travelodge där vi hade hyrt in oss för okristliga pengar men den livemusiken de bjöd på hade jag inte ens pallat om jag hade varit 25.
Istället gick vi in på hotellet, fick ett rum, bytte till ett annat med två sängar och tog en Stella, som inte alls var god, i baren innan vi somnade stenhårt till Match of Day.
Precis som på den gamla goda tiden.