Arena: Hagavallen
Match: Division 4 Värmland
Publik: 147
Målen: 1-0 (15) Alexander Oscarson, 1-1 (31) Ludvig Lundkvist, 1-2 (86) Cristian Rahmani Huerta
Matchens lirare: Linus Brunzell, HBK

Värmland runt med Eriksson.
Det avslutades med en fin match på Hagavallen i Töcksfors.

Jag hade tidigt styrt upp med Eriksson att göra en liten tur i Värmlands västra delar den här klämfredagen. Allt började med att vi skulle jaga Karlstad runt efter ett däck och en slang till farsan. Nu var alla ställen stängda så vi fick puttra iväg tomhänta.
Resan gick via Grums och Värmskog och bortöver.
Första stoppet blev Hillringsberg. Den lilla träläktaren där går inte av för hackor. Synd att klubben inte har något A-lag i spel för Gladishill är verkligen något att besöka.

Sen blev det Älgvallen i Älgå, mer älgar i Åmotsfors där vi körde runt som två ufon på parkeringen utanför hotellet för att få med stationen och älgen på taket utan att gå ur bilen.
I ”stans” tidiga delar noterades att välvårdade Forsvallen på to-do-listan.
Efter Åmotsfors bar det iväg mot Koppom.
Fina miljöer.
Eriksson hade spanat in någon lokal sevärdhet som kallades för Klöftasprickan i Järnskog som vi efter lite grusvägskörning nådde. Mitt ute i skogen fanns en bergsspricka som tydligen skulle vara värd att kolla på.
Jag hade inga förhoppningar alls när vi knallade iväg på en stig, över en bäck innan vi stötte på världens brantaste backe.
Rätt uppför en bra bit. I gympadojor. På grusunderlag. Rent livsfarligt skulle jag säga.
Kom dock tillräckligt högt upp så jag fick en bild innan jag halvskakig gav upp och hasade mig ner.
Dyngsvettig …

Tur man har papper i bilen så man kunde torka av sig lite innan vi stack söderut för nya äventyr. Asfalt blev grus och nu visade telefonen E.
Här är Norge säger Eriksson när vi stannar till vid en bäck.
Efter ytterligare en stunds körning blir det mer civiliserat och så där vid 18.30 rullar vi in i Töcksfors. Ett varv på byn först – sen körde vi ner till idrottsplatsen som i det södra delarna av samhället.

Hagavallen är en fin anläggning. Vi parkerade vid konstgräsplanen och gick sedan över om in. 50:- i inträde. Lyxade till och köpte två 50/50-lotter (var två nummer ifrån att vinna).
Här finns ingen läktare, men en slänt upp mot skogen där bänkar och verandor erbjuder sittmöjligheter.
Nere på mattan: Division 4-möte mellan Töcksfors IF och Hertzöga BK från Karlstads utkanter.
Hemmalaget drog igång bäst medan vi moffade i oss lite middag där i solskenet.
Ledningsmålet kom på kontring efter en kvart och var snyggt. Hertzöga kvitterade efter en halvtimme på en tillsynes billigt dömd straff.

Jag satt och funderade på att det såg så nytt ut och diskuterade med Eriksson om Hagavallen kunde vara en nyare anrättning. Klubbhuset var väldigt fint och läget kanske kunde skvallra om att TIF spelat någon annanstans tidigare.
På väg ut skulle jag få svar.
Med kvarten kvar reste vi oss och gick ner och ställde oss vid resultattavlan. Där kunde vi plåta lite – och också se HBK pressa på för ett segermål.
Det kom också, rättvist, med fyra minuter kvar att spela.
Jag sneddade över planen efter slutsignalen och en av gubbarna i entrén kunde meddela att det minsann inte var någon nyare anläggning det här.
– Vi har spelat här i hundra år, fick jag till svar.
Så kan det vara.

Vi tog en tur bort till shoppingcentret innan vi satte fart på E18 hemöver. 17 mil är det till Sutterhöjden. Släppte av Eriksson på Kroppkärr och var hemma innan midnatt.