Arena: Emirates Stadium
Match: Premier League
Publik: 60 276
Målen: 0-1 (24) Kevin De Bruyne, 1-1 (42) Bukayo Saka (straff), 1-2 (72) Jack Grealish, 1-3 (82) Erling Haaland
Matchens lirare: Jorginho
Förra gången kom Olympiakos med Covid och vi åkte ur Europa League.
Nu det här.
Det går fan inte bra just nu …
Med en grop i sängen, fönster som inte gick att stänga helt och värmen på max vaknade vi upp i Bristol med imma på varenda ruta. Duschen fick jag knappt igång.
Och när det väl kom vatten var det för kallt. Vred på lite. Då kom en laddning halvkokande rakt över mig och jag fick fly ut för att inte bli brännskadad.
Det var så den här morgonen började.
Sen fick vi fart på grejerna och åkte bort till Asda och köpte förnödenheter. Frukost på ett uruselt Donken där bredvid. Sen var vi tokklara med Bristol och styrde rakt mot huvudstaden.
Jag hade bokat upp ett rum i Boreham Wood för att slippa köra in i London.
Men också för att slippa dagens ockerpriser.
Det var tillbaka via Swindon, Reading och Slough.
Bilar och filer överallt.
M4 blev M25. Mer trafik. Sen svängde vi av och åkte ner till monumentalt ocharmiga Travelodge granne med Skys studio.
Ville verkligen bli av med väskan och få det klart så jag skulle slanta upp £10 i extraavgift för att få rummet tidigare, men människan bakom desken kunde med sin maskin.
Tur man hade en sedelbunt i fickan …
Sen vara det bara knata den över två kilometer långa rakan till stationen. Internet lackade. Då lackade jag. 22 minuter till St Pancras.
Av. Ner. Och till Covent Garden.
Det vankades Thursday Club. Solen var stekhet och det var rena vårvärmen i luften. Massor med folk som ville njuta av en eftermiddag på piazzan och gränderna runtom.
Vi ville inte vara sämre och svängde in på Rose Street.
Där stod den som vanligt, ståtlig och grann – The Lamb & Flag.
Fick in en skummande lager, när deras ölutbud försämrats sedan sist, medan jag redde ut gigabyteproblemen med Telia på hemmaplan.
Det blev inte så långvarigt inne i stan förrän det var dags att åka norrut innan rusningstrafiken var igång. Covent Garden-Arsenal. Inte mycket folk i omlopp trots att en av de största matcherna som spelats på Emirates Stadium stod på menyn.
Vi knallade bort till Woodbine.
Och fick in riktig öl.
Arsenal hade efter den magnifika säsongsstarten tappat lite den senaste månaden. Det var torsk på Goodison, VAR-rånade mot Brentford och uttåg mot City i FA-cupen. Det betydde att gästerna vid seger skulle gå förbi i tabellen.
Å andra sidan skulle vi dra från igen vid seger.
Så inte undra på att det var laddat när vi knallade ner till arenan i lagom tid till kick off,
Jag hann med en supermeny med en sausageroll och en cider innan jag knallade ner lagom till North London Forever dånade ut. Marre med familj var redan på plats.
Vi var redo.
Tyvärr slarvade Tommy från Bologna och De Bruyne kunde skicka in 0-1. Arsenal gjorde en bra första halvlek och fick straff, ingen av såg varför, i slutet och den rullade Bukayo Saka säkert in.
1-1.
Andra präglades av mer Arsenalslarv och City kunde göra både 1-2 och 1-3. De trötta bortafansen hördes sista tio. Det är på den nivån de är nu för tiden.
Med sänkta huvuden vandrade vi ut och ner till George som öppnat igen.
Ellström och Pierre på plats.
Halvtomt och en totalt förstörd pub. Kul att de renoverat allt med låtit muggen vara …
Vi språkade en stund innan vi drog hemåt. En lång resa och en ännu längre promenad.
Sen väntade lyxsviten på Travelodge ….