Arena: Coles Park Stadium
Match: Eastern counties league div one south
Publik: 150
Målen:  1-0 (14) Bryan Mankumbani, 1-1 (35) Gabriel Odili, 1-2 () Josh Lowbridge
Matchens lirare: –

Medlemsresa.
Vi öppnade med räckmacka.
Sen ökade vi.

Efter en busstur till Arlanda mötte vi upp Axel och drog igång säsongens medlemsresa med Arsenal Sweden. Det hela startade på Pontus in the air på Arlanda med en svindyr räkmacka och en Ipa. Klart godkänd, men det var lite som med Mesut Özil. Inte om man väger in att han har £350 000 i veckolön.
Vi satt utspridda på 14.10-kärran till Gatwick.
Det är väl det mest intressanta att berätta från den sega flighten i motvind över.
Tåg till Farringdon, men vi var sugna på öl så vi gick inte direkt till Travelodge utan slog läger på The Castle. Vi hade ”massor” med väskor med oss och eftersom det var många som var eftermiddagstörstiga den här torsdan njöt vi av första pinten ute.

När vi hade checkat in gick vi ner till Kings Cross och tog tuben upp till Holloway Road. Planen var pizza och finfina pints på Victoria Tavern.
Fler medlemmar dök upp och vi kollade på Olympiakos v Arsenal på storbilden. Första gången jag ser en Arsenalmatch på tv i London.
Nån gång ska det ju vara premiär för det också.
På väg hem stannade vi på ett glas med Eric och Krigarn på Northumberland.
Som man gör.

Fredag och ”matchdag”. Det fick bli lunch på Five Guys med norra Londons mest förväntansfulla och högljudda skolklass. Sen mötte vi Teo, Moji och hans kusin på The Famous Cock. Där blev vi sittande en stund innan vi tog oss vidare norrut. Skulle lämna lite grejer för lördagens quiz innan vi mötte upp med en massa andra fotbollssugna på Twelve Pins.
Det var en bra samlingsplats inför avresan till fiendeland.
För det var dit vi skulle den här blåsiga och kalla fredagskvällen.

Tunnelbana till Seven Sisters och sen tåg till White Hart Lane. Yes. Ni läste rätt. Sen en minst dubbelt så lång promenad som förväntat. På kartan var det inte alls långt bort till Coles Park Stadium.
Det var det i verkligheten.
Så långt att jag missade de första minuterna efter att jag degat de åtta punden som de skulle ha i entré.

Vid räcket bredvid båset stod ett gäng österrikare som jag snackade med en stund. Baren var öppen och efter en första halvlek som var så intetsägande och usel fanns det inget alternativ.
Det var bara att spendera mer tid där.
Det smattrade på borden och vi körde nån form av peklek i 45 minuter. Jag gick ut för att se sista delen av matchen och för att ta lite fler foton.
Då avgjorde gästerna och även om jag satt i baren en stund missade jag inget av målet.

Kvällen rundades av med en busstur till Finsbury Park och nån mer runda inne på Twelve Pins. Sen fick det vara nog och vi for hem och stämplade ut.