Arena: Ölme IP
Match: Division 3 västra Svealand
Publik: 52
Målen: 1-0 (4) Henrik Cederin, 2-0 (37) Dawood Bethio Yako, 3-0 (48) Andreas Jansson, 4-0 (53) Andreas Jansson, 5-0 (68) Hugo Eriksson, 5-1 (68) Mohammed Nehad Mohammed
Matchens lirare: Markus Nilsson
Spelar verkligen Grythyttan i trean?
Ja.
Jag tror dig inte.
Så lät det från farsan. Före, under och efter matchen.
Det var regn i luften när vi körde den korta biten från Sutterhöjden ner till Ölme. Farsan var skeptisk. Inte till resan. Men till Grythyttans existens i division 3. I hans värld är de ett korplag. Typ. Han ifrågasatte flera gånger på väg ner om de verkligen spelade i trean. Och trots att jag försäkrade honom om att de gjorde det så trodde han mig inte.
Men det skulle bli värre.
Nere i Ölme var det glest med folk när vi dammade igenom bilentrén utan att betala. Farsan gick dock tillbaka sen och degade in oss för 60 kronor var.
Sen bänkade vi oss på räcket precis bredvid kiosken.
Och när matchen väl var igång undrade nog jag också om Grythyttan verkligen spelade i division 3.
För så klena var de. Trots alla importer från England som sprang omkring och trodde att de var bäst i världen.
Sen började det regna och vi tog skydd vid kiosken där de hade gott kaffe. Matchen var sedan länge avgjorde när strilandet från himlen slutade och vi kunde gå tillbaka till räcket.
Arenan då?
Ganska trivsam på den värmländska slätten flirtande nära Vänern. Gräs, läktare och grill. Men blåsigt. Matchen slutade 5-1 till hemmalaget och allt var i sin ordning.
Ja, bortsett från att farsan fortfarande tvivlade på om Grythyttan verkligen lirade i trean.
Efter de besöket rullade vi via stationen och upp till Burger House vid E18. Skabbig lokal, men goda burgare. På vägen hem såg jag irriterade att det precis avslutats en match på Heden. En dubbel missades således.
Slarvigt.
Det fick vi ta igen med kir på tapp på kvällen!
Kul och se lite bilder från Ölme IP, längesen man va där ute. Där spelade man mycket i sin ungdom och stänkte tom in ett par baljor.
Minns att jag såg Ölme mot Blåvitt i svenska cupen där en gång. En redigt solig Bengt Andersson gjorde comeback då efter sitt Spanien-äventyr
Hoppas du besöker lite fler värmländska arenor, alltid kul och se ställen man lirat på.
/FG
Härligt! Jag har nog också gjort nån match här för 100 år sen 🙂
Det kommer en rapport från Stålvallen i Lesjöfors strax där jag var ikväll.