Arena: Lådö IP
Match: Division 5 Uppland
Publik: 50
Målen: 0-1 (28) Martin Hammarsten, 1-1 (39) Eric Forslund, 2-1 (44) Joakim Johansson, 3-1 (82) Jonas Pürkner, 4-1 (87) Joakim Johansson
Matchens lirare: Joakim Johansson
Uffe var så lyrisk att han fikade två gånger.
Det var dajmmazariner och bullar.
Herregud vilken sommarkväll vid rikssjuttian.
Jättekandidaten till titeln Årets Groundhopper 2019 drog ett sms sent natten före och frågade om jag ville med till Irsta. Det var typ 20 minuter efter det att jag hittat en av matcherna jag sett på Klinta.
Istället föreslog jag ett besök på Lådö Ip när jag ringde upp.
Uffe var inte svårövertalad.
Med kick off 19.30 gick det fint att åka efter rusningen och jag plockade upp Uffe i Jakan i fin tid så att vi hann med en middag på Max i Enköping innan matchen.
Precis före avfarten var jag ytterst nära att klippa en fågel som sket ner sig på framrutan. En riktig smacka som jag fick slita bort med isskrapa efter den utsökta low carb-menyn.
Sen lyckades vi passera ett fyrtal i festliga skyltar, det var Jungen, Jädra Gård och annat festligt innan vi knödde in golfen på den välfyllda parkeringen på Lådö IP.
Vi kom lagom till kick off. Vi tog vägen om fiket där Uffe log på ett snudd på lyriskt sätt när han beställde kaffe och hembakt mazarin med dajmfyllning.
Med en mumsande Jansson vid sidan tog vi plats på andra sidan, i solen, där vi såg obesegrade serieledaren Skuttunge ta ledningen.
Det var dock hemmalaget SK Elvan som var bättre.
Och innan paus hade 0-1 blivit 2-1, något som kändes som helt i sin ordning.
Då var det dags för Jansson i fikabåset igen. Det fanns ju bullar också. Tydligen levererade från ett kondis i Enköping där en av spelarna jobbade.
Jag fick en historielektion av en herre aktiv i SK Elvan om klubben med det udda namnet som bildades redan 1928. Det var utsocknes och omröstningar, men det gav ingen klarhet i varifrån själva namnet kommer ifrån. Dock kommer namnet på idrottsplatsen från gården intill.
Det ligger alltså inte på en ö.
Och SK Elvan har spelat på två andra ställen i närheten tidigare. Men det var först 2011 som verksamheten i klubben upptogs igen efter ett längre avbrott.
När vi hade knallat förbi gubben vid klockan drog den andra halvleken drog igång. Spelkvaliteten sänktes efterhand när tröttheten kom smygande. Elvan hanterade orken bäst och kunde rättvist vinna medan det for bollar lite här och var. När vi i ett desperat försök ville komma närmare händelserna och gick över på Skuttunges offensiva sida small det till på andra.
Två gånger om.
Det var inte mycket att fundera på.
Vi tackade för oss.
När vi hade lyckats köra ut och vända i det okända Lådökorset, som tydligen är lite känt för att det skördat offer genom åren, så drog vi hemåt.
Ja, inte direkt.
Vi tog en tur via Sigtuna, Arlanda, skogen, Upplands Väsby, Stäket och sen till Jakan där jag släppte av Jansson.
En helkväll på landsbygden, med ett kvalitetsbesök på Lådö IP.
Bra där!