Arena: Bislett Stadion
Match: Division 3, avdelning 6
Publik:  362
Målen: 1-0 (4) Rasmus Gjemmestad, 2-0 (11) Anwar Pellegrino, 3-0 (15) Adil Zahid, 4-0 (30) Christoffer Lars Simensen, 4-1 (53) Steffen Einebakken Dreyer, 4-2 (Steffen Einebakken Dreyer), 5-2 (85) Dulee Johnson
Matchens lirare: Anwar Pellegrino

I strålande sol var allt som vanligt.
Svindyrt.
Och svårt att betala.

Jag och farsan rullade från Sutterhöjden strax efter tio. Första målet var Oslo och Bislett Stadion. Men först hade vi planer på ett förmiddagsdopp. När vi rullade genom de värmländska skogarna visade det sig att den här dagen hade sommarvärmen, som vi haft i veckor, lite svårt att slå igenom så vi skippade badandet och gjorde istället ett gränsstopp i Töcksfors. Mat sen inne i centrum på en pizzeria med gäster i foppatofflor och en Mariestad i näven midday en söndag.
Men maten var god.

Sen rullade vi över gränsen och ganska snart kom betalstationerna igång i bra tempo. Norrmännen ska dock ha lite cred för de bygger faktiskt nya vägar oftare än Sverige, men det är inte billigt att susa fram. Det är tio kronor är, tolv här, femton här och när man sen ska in i Oslo är det 50:-.
Parkeringen utanför Bislett kostade 100 kronor.
Här ska dock flikas in att vi snudd på hade bilen inne på stadion så lite värt var det.

Bislett är Norges nationalarena för friidrott, men den såg fräsch ut och jag undrade om den var nyligen renoverad. Pålitliga internet gav oss svaret att den revs för knappt 15 år sedan och 2005 stod en helt ny arena klar.
Det var 45 minuter till kick off så vi kollade av vad inträdet låg på. 100 NOK för division 3. Men de tog kort så det var lugnt.
Vi knallade genom trådbussrälsen och över på andra sidan gatan för en espresso i skuggan.
Det kostar som vanligt i alla länder.
Märkligt.

Nu började de stora problemen för när vi skulle betala in oss med kort på arenan så funkade de så klart inte. Norge måste vara det enda landet i världen där man som svensk på vissa ställen inte kan betala med kort.
Jag har varit med om det innan.
Och kommer garanterat få ”uppleva” det igen.
Det var bara att leta upp en minibank så att problemet kunde strykas.

Farsan letade på ena sidan gatan, jag på den andra. Och snabbt hittade vi en bankomat inne på en typ 7-Eleven. Hit med en femhundring nu så att vi kunde ta oss in på Bislett.
Det går in lite över 15 000 personer här. Då är det fullt. Den här söndan kom 362 personer för att se Lyn i norska tredjedivisionen.
Vi kan väl säga att det var ganska öde, även om ett gäng på ena långsidan sjöng lite grann i första halvlek.

Innan vi  slog oss ner i skuggdelen på solsidan så hann vi med ett varv för att kolla av hur det såg ut. Det var fågelskit lite överallt och tydligen gillar måsarna Bislett bättre än Oslofolket.
Det svalkade sköt där vi satt oss.
Lyn var helt överlägset inledningsvis och hade 3-0 efter en kvart. Jag trodde det skulle kunna bli tvåsiffrigt, men så blev det inte.
Noterade också att den förre AIK-aren Dulee Johnson hamnat här.
Det går inte framåt för en del.

Dulee stod parkerad framför Lyns fyrbacklinje mest hela tiden. Sprang inte i onödan. Men slog nog inte bort en enda passning heller för den delen.
Det var avgjort, 4-0, i paus när vi knallade vidare på vår runda runt arenan. Det blev lite bilder från innerplan innan vi bänkade oss framför Lynklacken.
Gästerna från Nordnorge kröp närmare i andra när Lyn slog av på takten. Ska nämnas också att de hade en tjej som tränare. Det är coolt och gav vibbar från tv-serien Heimbane, som kan ses på SVT.

4-0 blev 4-2 efter målvaktsslarv och straffmål. Under tiden träffade hemmalaget ribban och stolparna i parti och minut. Men sen så klev Dulee fram. Med fem minuter kvar satte han 5-2 på straff och då gick vi.
Det var 40 minuters körning upp till Jessheim och man vet ju hur Norge är.
Bra ha ha lite marginal.
Både ekonomiskt och tidsmässigt.