Arena: Lötvallen
Match: Division 6A
Publik:  45
Målen: 0-1 (9) Özgür Özmen
Matchens lirare: Monir Azahaf, Söderhöjden

Det var fartyg och gurgel.
Det var höga nummer och magisk utsikt.
Och ett rejält kurr som avslutning.

Hög nivå den här torsdagskvällen när jag tog bilen till Upplands skärgård för att se lite division 6-fotboll på Lötvallen i Roslags-kulla. Resan gick förbi Åkersberga och femhundra fartkameror. För i skärgården finns folk med deg och fina pengar. Då kan staten dra in lite extra kosing till kassan.
Men asfalt hela vägen fram har man tydligen inte råd med så sista biten, förbi vackra Östanå slott, fick bli på grus.

Här ute i den riktiga naturen spelas matcherna på riktigt gräs. Och även parkeringen var på gräs. Fritt inträde. Jag gick upp på en liten kulle där det fanns en bänk för att ta lite bilder. Här blev jag kvar i hela första halvlek.
Grym utsikt över vattnet där ena gigantiska fartyget efter det andra körde förbi.
Häftigt, sa Bull.

Gästerna tog tidigt ledningen och var nog det bättre laget i denna holmgång som stundtals var mycket grinig. Det var kort och käbbel hela tiden.
Sedan måste nämnas att Söderhöjdens högerback spelade i tröja 544.
Det måste vara nån form av höjdrekord.

I andra gick jag över och satte mig bredvid grabbarna grus på bänkarna framför det mycket fina klubbhuset. Jag gjorde det med en fin kopp kaffe, i porslinsmugg (!), i näven.
I andra jagade hemmalaget kontakt, men det slutade inte i mer än missade målchanser och mer gurgel.
Även bland publiken som inte var helt överens med varandra.

Och medan båtarna susade förbi i bra tempo var det ytterst nära att allt spårade big time efter matchen när det gurglades rejält framför Roslags-Kullas omklädningsrum.
Nu lyckades alla mirakulöst nog hålla sig i skinnet, men smockorna låg verkligen i luften.

Trista scener, men ändå lite uppiggande på något sätt. Kvällen var annars suverän med en anläggning i proper lower league-världsklass.
Det går inte att få mycket bättre.
Så är det!