Arena: Preußenstadion
Match: 3.Bundesliga
Publik: 9 130
Målen: 1-0 (52) Adriano Grimaldi, 2-0 (68) Martin Kobylanski, 3-0 (87) Jeron Al-Hazaimeh
Matchens lirare: Adriano Grimaldi
Först var det bara jeansvästar, majonnäs och fina stålplatsläktare.
Sen kom målen.
Vistelsen i Münster fullbordades med en magisk kantarellschnitzel.
Vi började med en fin frukost i Bochum. Nu var man utvilad och redo igen efter holmgången i Venlo. Dagens färd var åtta mil norrut till Münster.
Axel hade via en kollega fått tips om att det här minsann var en vacker stad som var värd att besöka. Givetvis spelade stadens stolthet Preußen hemma den här lördagen.
Men vi hade lite strul med att hitta rätt när vi hade erlagt de 2 eurosarna i parkeringsavgift. Vi gick helt enkelt åt fel håll på området runt stadion som var rätt stort.
En vänlig tysk kunde dock på halvknackig engelska förklara var vi skulle ta vägen.
Väl på rätt sida började jeansvästarna, halsdukarna runt handlederna och andra typiska tyska attribut att dyka upp. Münsters ticket office var inget annat än magiskt. 11 Euro kostade ståplatsbiljetterna.
Efter en noggrann visitering var vi inne.
Där väntade lunch och allmän beskådning av den gamla slitna, vackra arenan.
Nästan 10 000 hade tagit sig till Preußens hemmapremiär i tredjeligan. Gästande Meppen hade ett bra gäng fans med sig, men den öppna stadion gjorde att det inte hördes värst mycket när fansen sjöng.
Münster har dessutom två rivaliserade ultrasgrupper som inte samarbetar på läktaren.
Det gör ju sitt till.
Vi stod i kurvan där i det fina vädret och insöp atmosfären och den ganska bleka matchen. Det var inte förrän efter paus som det blixtrade till och hemmalaget kunde gå fram till en säker 3-0-seger.
Efter matchen körde vi in till centrala Münster och promenerade runt en stund. Sen vankades de uteservering och Thompa testade banan-weissbier.
Vi hade planer på en båttur på stadens sjö Aasee men när vi kom dit hade de stängt båtuthyrningen. Vi fick gå upp till en finare bierstube bredvid parken och njuta istället.
De serverade en mycket bra lokal schnitzel med kantareller.
Innan mörkret föll knallade vi tillbaka genom staden, fiskade upp bilen och körde till ödestaden Hamm där vi hade bokat in oss. Det blev nån kall i hotellbaren medan vi snappade upp den tyska hiten Holz med gruppen Mikrokosmos – en låt som skulle ”förfölja” oss resten av resan.