Arena: De Vijverberg
Match: Dam-EM
Publik: 5 203
Målen: 0-1 (4) Daniela Sabatino, 1-1 (14) Lotta Schelin (straff), 1-2 (37) Daniela Sabatino, 2-2 (47) Stina Blackstenius, 2-3 (85) Christiana Girelli
Matchens lirare: Melania Gabbiadini
En på förhand troligen betydelselös match för Sverige.
Då gjorde Pia Sundhages gäng en betydelselös insats.
Efter en fin frukost nere hos damerna i Isselburg tog jag och Axel en spänstig promenad för att få lite cirkulation på grejerna. Det var skönt – och nu var vi redo för en ny tripp till Holland.
Den här gången till Doetchinghem.
Ännu närmare vårt lilla krypin.
Det var lite eftermiddagsdrama när vi skulle parkera bilen vid arenan och hamnade i nån öde bokskog med två andra svenska fans i bilen bakom oss. En u-sväng löste läget och vi kunde vända och dumpa nordkoreanen.
Målet var att gå in till stan. Det skulle ta cirkus en halvtimme, men när vi kom till centralen fick vi abrupt avbryta och söka skydd för regnet.
Då kunde vi även passa på att köpa lite såna där friterade holländska snacks i automaten.
Det var fint.
Backevik hade löst biljetter via sina förbundskontakter och dessa fanns snyggt att hämta i den lokal som SvFF hyrt inne i centrala Doetchinghem.
Det var mulet och grått och regnen var åter på gång när vi kollade hur stadens city såg ut.
Ganska snabbt bestämde vi oss för att slå läger på en pub.
Först ute, men när regnet blev för mycket gick vi in – och där blev vi kvar tillsammans med far och dotter från Stockholm som var nere för att semestra och se matchen.
Under tiden vi drack holländsk weissbier höll vi på med planerna för de kommande dagarna. Vi jagade biljetter till Utrecht och Brügge – men det sket sig.
I alla fall till en kostymklädd holländare dök in och skulle hjälpa oss med plåtar till Utrecht mot Lech Poznan.
Mer om den i senare texter.
Vi tog oss enkelt ut tillbaka till arenan med gratisbussar från vattnet och därinne kunde vi sedan dra igång en väldigt givande diskussion om De Graafschamps pollettsystem som används inne på arenan.
Man köper alltså marker i en kiosk för att kunna handla i nästa.
Helt onödigt för användaren.
Men korven och grejerna vi fick in var fina.
Vi hade biljetter med de svenska spelarnas familjer, eller ja, våra stolar fanns inte på läktaren för där fanns en stor kameraställning.
Men vi satte oss bakom Sven ”Dala” Dalkvist med fru och då kunde vi snacka både AIK och Gagnef.
Matchen var dålig. Italienskorna hela tiden i förarsätet. Nu gjorde detta inte så mycket då tyskorna vann och då gick Sverige vidare oavsett resultat.
Det blev 2-3 – en rejäl missräkning för det svenska laget.
Vi knallade ut och körde hem.
Det blev visst ett måsenbesök den här kvällen också.
Inte gott nu heller.