Arena: Sarpsborg Stadion
Match: Tippeligan
Publik: 3 559
Målen: 1-0 (22) Zajlic, 1-1 (66) Ndiaye, 2-1 (86) Wiig

En ledig söndag i juli – vad hittar man på?
Jo, man lurar med Bosse Bakken till Norge och groundhoppar.
Så klart.

Jag lyckades till och med ”lura” Bosse att köra de knappa 20 milen över gränsen och till Sarpsborg. Vi blev lite sena och när vi småjoggade ner till arenan som ligger centralt i stan var det inte så många minuter kvar till kick off.
Jag ställde mig i kön för att köpa biljetter.
Men Norge är ju som bekant världens modernaste U-land.
Så när jag kom fram och skulle betala våra biljetter med ett normalt Visakort funkade det inte. Inte heller Mastercard gick.
”Har dere bare svenske kort?”
Ja, det är klar, jag är svensk svarade jag.
”Vi tar ikke svenske kort. Gå till shopen så må de försöke där”, fick jag till svar.
Sagt och gjort. Men fem meter bort, fågelvägen, var det stängt. Jag gick tillbaka till biljettkassan för att fråga vad vi skulle göra. Hygglig som hon var gav hon oss två biljetter och sa att vi skulle gå tillbaka och betala efter matchen.

Det var en fartfylld match där jag tyckte de långväga gästerna var det bättre laget. Men sista halvtimmen kom Sarpsborg tillbaka och vann väl kanske rättvist.
Bodö fick göra den långa resan hem utan poäng och hemmafansen sjöng medan spelarna firade på plastmattan.
Efteråt knallade vi till shopen och försökte ”betala ut” oss, men det gick inte.
Sarpsborg accepterade bara norska kort så vi tvingades gå på fotboll gratis.
Problemet var bara att vi inte kunde köpa något att äta inne på arenan så det var två vrålhungriga herrar som började åka hemåt.
Ett stopp på Shell blev det i Sarpsborgs utkanter.
En mineralvatten och en korv för prisvärda 88 norska hann vi med innan vi drog hemåt till Karlstad.

Heia Norge!