Arena: Stadion der Freundschaft
Match: Bundesliga 2
Publik: 7 105
Målen: 1-0 (3) Sanogo, 2-0 (8) Bittroff, 3-0 (11) Sanogo, 4-0 (37) Sanogo

Kunde man så se en Jonny Rödlund-staty?
Icke.
Men väl ett Sanogohattrick.
Det är inte varje dag det händer.

Det kändes bra att ha skippat ölracet på kvällen efter matchen. Nu kunde jag vara fräsch då den långa resan till Krakow skulle börja.
Mina resevänner var helt slut när jag styrde ut ur Hamburg och tog sikte på Berlin.
Vi hann med ett kaffe- och tankbreak på vägen där jag blev halv osams med Helga inne på Donken som inte fattade vad en double espresso var.
Espresso heter ju faktiskt espresso överallt.
Men hon begrep inte ett smack och det blev lite halvfrostigt innan vi kunde dundra vidare.
Axel och Ellström då?
Jo, de sov så klart.

Framme i Cottus, där Jonny Rödlund en gång i tiden tjänade sitt levebröd, var det över 35 grader. Man blev svettig bara man gick ut bilen.
Det var dags för ligapremiär i 2.Bundesliga.
Utan Rödlund.
Och ingen staty hade man rest över västeråsaren heller.
Vi masade oss ner mot arenan och köpte varsin ståplatsbiljett.
Stadion der Freundschaft är en gammal fin old school-arena, där området runt läktarna också ”ingår” så det var bara att kliva runt bland kioskerna och införskaffa lite lunch i form av en schnitzelsmörgås innan matchen drog igång.

Vi stod på kortsidan där bortafansen huserade. Men de höll sig lugna. Kanske mest för att Cottbus hade 3-0 redan efter elva minuter. Knappa tio minuter före paus smällde hemmalagets Sanogo in 4-0 och det var game set och match.
Vi satt kvar i värmen och njöt vidare av den tyska fotbollsfesten, som blev mållös, efter paus.
Detta var min första ligamatch i Tyskland och jag hade fått mersmak trots att fotbollen inte alla minuter var förstklassig.

Nu var det bara att kliva in i bastubilen igen. Det var till en början inledningsvis helt galet, men så fort ac:n kommit igång så kunde vi via puckelpistvägar i Polen nå Krakow.
Kvällsölen på Hilton var magisk.
Over and out!